Hellday

Den här dagen har varit något ända in i hästväg. Den rivstartar med att den minsta, vaknar och studsar upp som en möbelfjäder klockan strax innan 0700 med en feber som närmar sig 40° C. Den äldre, E vaknar något senare och är lite i spralligaste laget, vilket straffar sig ganska omgående. Han halkar, faller och likt en bäver sätter han framtänderna rätt i en trästol. Med ett illvrål värdigt en b-skräckfilm möter han mig i hallen och blodet formligen rinner ur munnen. Första tanken är bara att han bitit sig i läppen. Vid lite närmare undersökning visar det sig att det inte bara är läppen som fått sig en smäll, en av framtänderna saknas och mot mig gapar bara ett köttigt, blodigt hål. När vi väl konstaterat faktum att en det här är nog värre en förväntat letar vi efter tanden på golvet. Den hittar vi inte, men däremot ser vi spåret i stolen efter tanden. Efter mycket tröstande och en snabbfrukost för oss med hel gom bär det av till tandläkaren som konstaterar att mjölktanden är uppkörd I höjd med den permanenta som någon gång i framtiden skall titta fram.


E gör en fantastisk insats och lyder tandläkarens minsta vink och låter henne pilla och känna i och runt hålet. Läppen har han nästan bitit igenom och flera tandläkare rådgör huruvida man ska behöva plocka fram sutursetet och sätta ett stygn. Beslutet blir som tur är nej, det behövs inte. i det akuta skedet gör man inget åt tanden utan man förutsätter att den med hjälp av tyngdlagen kommer att komma ner ur sitt gömsle och så hoppas man att den permanenta inte tagit allt för mycket skada. Det vet man dock inte förrän den i sin tur kommer fram. Att E borde ha ont förstår de flesta, men jag tror inte att han själv förstår det. Hans smärttröskel är oroande hög. Visst han har lite ont men inte I närheten av vad jag tror att man borde. På det hela taget är jag grymt imponerad över med vilket jämnmod han tar det hela. Vad som oroar mest är att han inte ska kunna äta lördagsgodis till helgen. Här snackar vi stoora problem ;)


Dagen som skulle varit lite lugn och sansad fick ett helt annat mönster, men nu är den över och jag hoppas verkligen på en lugnare dag I morgon.


Kommentarer
Postat av: Therese

Oj då, låter riktigt otäckt. Antar att man aldrig vet hur dagen ska sluta när man har småbarn. Skönt att allt gick bra iaf.

2008-10-30 @ 08:22:45
URL: http://trace.blogg.se/
Postat av: Magdalena

Aj aj aj...... låter inte så trevligt stackars E,hoppas att det blir bra //Magda

2008-11-01 @ 17:56:48
URL: http://hulliganmamman.blogg.se/
Postat av: Johanna

Jag som själv har tandvärk har otrolig medlidande

med honom!!

2008-11-04 @ 12:34:31
URL: http://tellen.wordpress.com/
Postat av: Jon

Han hälsar och tackar för medlidandet... "men jag har inte så ont längre..."

2008-11-04 @ 16:16:11
URL: http://jonsters.blogg.se/
Postat av: StefaN

Nu fick jag vibbar från när jag var fem-sex år, halkade på skridskorna, ramlade framlänges och landade handlöst på framtänderna... Aj.

2008-11-06 @ 17:55:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0